Tillbaka

Ökad geopolitisk oro

Februari bjöd på en rad betydande makrohändelser – återigen med president Trump i centrum. USA attack mot Iran kom inte som någon större överraskning. Under en tid hade USA förstärkt sin militära närvaro med hangarfartyg i Persiska viken och östra Medelhavet, samtidigt som förhandlingarna kring Irans kärnenergiprogram hade kört fast.

Att Irans högste ledare, ayatollah Ali Khamenei, dödades i samband med attacken innebär dock inte nödvändigtvis att regimen faller samman. Snarare finns en risk att konflikten blir långvarig. De största ekonomiska riskerna kopplade till detta är stigande olje- och gaspriser, vilket i sin tur kan dämpa den globala tillväxten och samtidigt driva upp inflationen.

Den andra stora makrohändelsen under månaden var att USA högsta domstol slog fast att Trumps tidigare införda tullar varit olagliga. Presidenten svarade dock snabbt genom att hänvisa till ett annat lagrum som ger honom möjlighet att införa nya tullar under en period på upp till 150 dagar. Därefter ska åtgärderna formellt utvärderas av kongressen. I praktiken tycks dock presidenten kunna kringgå kongressen både i handelspolitiska frågor och i beslut om militära insatser.

Den juridiska och politiska osäkerheten kring USA handelspolitik riskerar att undergräva förtroendet för landet och bidrar till högre volatilitet på finansmarknaderna. Volatilitetsindexet VIX är också på väg upp.

Aktiemarknaden

Stockholmsbörsen steg under februari. Det breda indexet SIXRX ökade med 4,5 procent, vilket får ses som en stabil uppgång trots vissa svängningar i samband med beskeden om nya amerikanska tullar.

Rapportsäsongen är nu avslutad. De två största sektorerna på börsen – verkstad och banker – visade båda en viss nedgång i omsättning. För verkstadsbolagen förklaras detta främst av valutamotvind, medan bankernas lägre intäkter till stor del beror på svag kreditefterfrågan. Trots detta höll bolagen uppe sina marginaler på en imponerande nivå.

Inför 2026 räknar många bolag med en förbättrad efterfrågan, drivet av ljusare konjunkturutsikter och minskad valutamotvind. Sammantaget pekar prognoserna därför mot högre vinster framöver.

Vinstförväntningarna för helåret har dock justerats ned något, framför allt till följd av valutaförändringar. Trots detta ligger det fortfarande i marknadens förväntansbild att småbolagen ska visa en betydligt högre vinsttillväxt än de stora bolagen.

Detta sker samtidigt som småbolagssegmentet på aktiemarknaden har genomgått en kraftig urblåsning. Som nämndes i förra månadsbrevet har svenska småbolag under en längre tid underpresterat, både i relation till stora bolag på Stockholmsbörsen och jämfört med de flesta internationella småbolagsmarknader. Den svaga utvecklingen har i sin tur skapat ett tydligt värderingsstöd. Enligt data från SEB värderas svenska småbolag i dag med en rabatt på omkring 28 procent jämfört med de stora bolagen på börsen. Rabatten är hög även i ett historiskt perspektiv. Dessutom är den absoluta värderingsnivån låg – värderingsmultiplarna ligger omkring 13 procent under sitt tioårssnitt.

På börsen fortsätter stora bolag ändå att utvecklas starkare än mindre bolag. Frågan är hur länge den trenden kan bestå.

I USA har det samtidigt varit en del turbulens kring artificiell intelligens. Nya AI-verktyg från bolag som Anthropic och Altruist utmanar etablerade affärsmodeller inom flera tjänstesektorer och skakar om värderingarna i branschen. Nvidia presenterade visserligen en mycket stark rapport, men den räckte inte fullt ut för att dämpa oron för att AI-relaterade investeringar kan ha skapat tendenser till bubbelvärderingar i vissa delar av marknaden.

Räntemarknaden

De amerikanska långräntorna (10-åriga statsobligationer) steg stadigt från slutet av oktober fram till månadsskiftet januari/februari. Under februari föll dock räntorna tillbaka och raderade i stort sett hela uppgången. I början av mars har kriget i Mellanöstern återigen bidragit till att pressa upp räntorna.

Den ökade geopolitiska osäkerheten har samtidigt lett till en högre efterfrågan på amerikanska statspapper. Detta har bidragit till en starkare dollar och ytterligare uppgång i guldpriset – tydliga tecken på ökad riskaversion bland investerare.

De svenska räntorna har däremot rört sig relativt lite under månaden. Däremot syns tydliga kapitalflöden in i räntefonder, både korta och långa. Under 2025 uppgick nettosparandet i räntefonder till 83 miljarder kronor. Bara i februari i år uppgick nettosparandet till 12,4 miljarder kronor, att jämföra med ett nettoutflöde på 8,8 miljarder kronor från aktie- och blandfonder.

Om man dessutom räknar med att ungefär hälften av kapitalet i blandfonder är placerat i räntebärande tillgångar innebär det att nettosparandet i ränteprodukter snart är i nivå med sparandet i aktiefonder sett över ett års tid.

Den demografiska utvecklingen kan vara en bidragande faktor. En växande grupp relativt förmögna pensionärer tenderar att efterfråga mer stabila och räntebaserade placeringar, vilket gradvis kan förändra sparmönstret på den svenska fondmarknaden.