Augusti präglades av en förnyad upptrappning av konflikten kring Iran. USA skruvade upp den ekonomiska pressen och hotade med sanktioner mot de länder som fortsätter att handla med Iran. Möjliga åtgärder riktas mot oljehandel, sjöfart och finansiella mellanhänder. Eventuella sanktionsåtgärder riktade mot Kina är särskilt känsliga inför det väntade mötet mellan Trump och Xi i september vilket även adderar ett handelspolitiskt lager till den geopolitiska risken. Iran å sin sida svarade med hot om attacker mot amerikanska intressen och under månaden träffades ytterligare en oljetanker utanför Omans kust. Den andra attacken på kort tid. Riskpremien i oljepriset har därmed återetablerats efter sommarens tillfälliga lugn och Brentolja handlas i skrivande stund åter över 90 dollar fatet.
De högre energipriserna har hållit den samlade inflationen uppe med amerikanska KPI-utfall norr om 3 procent samtidigt som den underliggande inflationen visar tecken på att dämpas. Så länge headline-inflationen ligger tydligt över målet kvarstår ett trovärdighetsproblem för Federal Reserve då inflationen legat över målet sedan 2021. Samtidigt begränsar den avtagande kärninflationen behovet av faktiska höjningar. Höjningsförväntningarna byggdes också upp i spåren av energiprisuppgången men mattades mot slutet av månaden. Parallellt med detta har skulddiskussionen återvänt. Emissionsvolymerna av amerikanska statsobligationer är väsentligt större än under förra räntecykeln och löptidspremien har stigit under året. En tolkning är att obligationsköpare kräver kompensation för en ohållbar skuldbana. En annan att uppgången i allt väsentligt drivits av stigande realräntor i samvariation med högre energipriser och tillväxt. Det är inte avgjort vad som varit den dominerande drivkraften men vi kan i alla fall konstatera att skuldfrågan förblir en latent risk.
Man behöver dock inte lyfta fram alla orosmoln för att landa i att dagens räntenivåer är i linje med vad de varit ur ett historiskt perspektiv och att den omprisning av räntor som inleddes 2022 fortsätter. Med en capex-boom inom AI, försvar, klimatomställning och minskat Kinaberoende talar mycket för strukturellt högre tillväxt- och inflationstryck. Och därmed också högre räntor. Bilden bekräftas av centralbankerna: Sydkorea höjde till 3 procent och lutar åt mer, Bank of Japan väntas höja i september. För svensk del är även marknadens förväntningar på Riksbanken att höjningar är att vänta under kommande år.
På aktiemarknaden gav rapportsäsongen stöd åt vinstförväntningarna inom teknik. NVIDIAs intäkter mer än fördubblades till 96 miljarder dollar. Efterfrågan beskrivs som mycket stark och aktien steg över 4 procent. Investeringsviljan hos de stora köparna av beräkningskapacitet består alltså. Mot detta står Trumps hot om 50-procentiga tullar på kanadensiska fordon från 2027, som riskerar att slå mot amerikanska bolags marginaler.
Sammantaget kvarstår oljepriset som den snabbaste kanalen från geopolitik till inflationsförväntningar, räntor och aktievärderingar. De högre räntenivåerna är sannolikt strukturella och vinstförväntningarna motiverar alltjämt värderingarna. Men med minskande felmarginal när både räntor och aktiekurser stiger vilket manar till fortsatt försiktighet kring allokeringen till riskfyllda tillgångar.
Olle Gustafsson, Portföljförvaltare Strivo
